Stark ekonomi har varit Arvikas signum. De senaste åren har den strikta linjen blivit svår att hålla, nyligen bekräftat av den skattehöjning på 60 öre som föreslås nästa år.
Det motsvarar skattemedel på ungefär 29 miljoner, alltså lika mycket som Arvika får av Migrationsverkets generella stöd.
– Det är pengar som egentligen inte finns men som till viss del, 18 miljoner, går in i årets resultat, säger kommunalrådet.
Han vidimerar uppgifterna som nättidningen Arbetsvärlden presenterat.
– Vi har fått ett rejält överskott av HVB, bland annat tack vare att vi haft dem i eget hägn. Vi har hyrt lokaler och anställt personal för ändamålet.
Ensamkommande barn har gynnat Arvika ekonomiskt.
2015: ett överskott på fem miljoner.
2016. enligt prognos 24 miljoner.
– Det har hjälpt upp utskottet Lärande och stöd som enligt prognoserna hamnar över 20 miljoner back i år, säger Peter Söderström.
Delårsbokslutet presenteras vid kommunfullmäktiges sammanträde i kväll.
– Man kan förstås kalla det att vi klarar krisen genom överskottet från HVB-verksamheten och från de 29 miljoner Arvika har fått i tillfälligt flyktingstöd, säger Per-Joel Sewelén, verksamhetschef för Lärande och stöd.
1 juli nästa år sänks stabsbidragen för ensamkommande flyktingbarn från 1 900 kronor dygnet till 1 350 kronor.
– Vi simuleringen inför den förändringen så får vi 23 miljoner att röra oss med.
Kommunen lägger ingenting av överskottet på 29 miljoner på integrationsverksamheten.
– Inga medel fonderas för framtida uttag.